Signing with Hardcore Superstar

Rockhouse, 29 november 2010





Har varit död hela helgen, men nu har jag vaknat till liv igen.
Tror det till mesta dels berodde på Hardcore Superstars signering som fick mig att få liv i kroppen. Taggade till rejält. Jag måste nog dessutom påstå att jag aldrig snackat med några så trevliga killar förut. Blev allt en riktigt konversation och Vic stod redo att sno saker åt oss bakom disken ifall vi ville. Nej men skämt åsido, han var full av bus.

Det är ta mig fan något magiskt över dem här grabbarna. Herrejävlar säger jag bara. Skivan är fullmatad med hundra procent helt briljanta låtar. Förutom låten Run to your mama som jag har fastat för totalt, så är Last call for alcohol ruggigt bra. Föll för låten när dem spelade den på konserten i somras.

Jag skrattar lite åt det sista kortet, vette fan vilken vinkel det togs i - ser ju helt skev, platt och rund ut. Hade lust att skriva bajs i mitt ansikte, men sen kom jag på att jag är lite mognare än så.

Blogger award - 666 number of the beast

Fick denna härliga lista av Last exit to nowhere

Kopiera in bilden och länka den du fick den av.
Skriv 6 saker du vill ha.
Skriv 6 personer som betyder något för dig.
Ge awarden till 6 andra bloggare.


6 saker jag vill ha:
- Ett hus i Los Angeles
- Körkort
- En töjning i örat
- Fler smarta hjärnceller
- En gratis livsförbrukning av diverse konsert- och festivalbiljetter. Skitmycket stålar hade också funkat.
- Nikki Sixx, (gärna med den här looken).

6 personer som betyder något för mig: (och något kan egentligen betyda vad som helst)
- Mina bästa vänner
- Ozzy Osbourne
- Mormor
- Bill Kaulitz
- Nikki Sixx
- Håkan Hellström (som för mig betyder, precis som namnet säger, HELL!)

6 bloggare:
- della
- johanna
- mötley annika
- frixxie
- gabriella glitter
- mr. masa


A hangman, a joker and a blushing queen


Aldo Nova och Michael Schenker Group. Musiken känns jävligt rätt just nu. Jag är trött som fan. Tack förresten till er som orkar bry er om denna bloggen. Personligen vill jag bara spy på den just nu.

Manowar - born to live forevermore


"Our fans can be sure that we have squeezed every drop of power into Battle Hymns 2011 that today's technology allows"- Eric Adams.

Slutligen har tekniken hunnit ikapp med Manowar. Bandet beslutade att deras fans förtjänar att höra låtar från deras debutalbum Battle Psalmer med det massiva ljud och produktion som har blivit deras signatur under de senaste åren. I slutet av november 2010 kommer Battle Hymns 2011 att finnas tillgängliga med den ohämmade kraften i dagens så kallade teknologi. Ett nytt kapitel i Heavy Metals historia? Källa

Track List:
Death Tone
Metal Daze
Fast Taker
Shell Shock
Manowar
Dark Avenger
William's Tale
Battle Hymn
(Bonus Tracks:
Death Tone - Live
Fast Taker - Live)

Life is a mystery, everyone must stand alone

Har aldrig någonsin tänkt på denna låt i hårdrocksformat.
Detta mina damer och herrar, detta är fan storslaget. Enda anledningen till att jag överhuvudtaget ens bryr mig om idol är Jay Smith. Den mannen överraskar fan varje gång och han blir bara bättre och bättre. Har redan börjat fundera på hur fan han lyckas? Det är fan en bedrift alltså! Sitter här gråtfärdig med gåshud och fattar ingenting ungefär. Bättre än Madonna och originalet? Ingen tvekan... Inte en jävla tvekan!


It's the best you ever wanted

Och vad fan hände här?
Jag kan inte säga annat än att jag blev något annat än förvånad när jag hörde låten på Bandit idag. Är lite besviken på grabbarna. Den nya singeln, Angels share, sätter sig visserligen på hjärnan och man kan lite låta bli att sjunga med. Men det är något, kan inte sätta fingret på vad, som gör att jag inte älskar den så som jag brukar älska de flesta av deras låtar. Tycker delvis att låten är ganska go, kanske lite för smörig men absolut bra. Fast jag hade ju i och för sig förväntat mig något helt annat. Trodde den skulle vara tyngre än det här.




Who the fuck are you... Who the hell are you?

Är det någon jävel där ute som orkar vänta längre?

Sprang förbi pressbyrån på centralen på väg hem idag.
Kunde inte låta bli att roffa åt mig nya numret av SRM. Tyckte extremt synd om mig själv, eftersom jag hade väntat förjävels i 1 h och 30 min på en lektion som sedan visade sig vara inställd, så jag köpte mig helt enkelt en liten tröst.

Som vanligt fullmatad med massa intressanta intervjuer, recensioner och fräscha nyheter, och den medföljande Hardcore Superstar singeln kan man ju inte klaga på. Efter ett par lyssningar av singeln med ett exklusivt spår bara för Sweden Rock (lovin' the dead) så är jag redan helt fast i låten Guestlist. Gud välsigne detta band!


Wig-wam bam, gonna make you my man

Livlös, trött, seg och tråkig as hell - där har ni mig sammanfattad för stunden.
Tror allvarligt talat att jag går under jorden snart. Trevligt nog så återstår nu bara två av mina tre prov jag har denna veckan. Men det gör ju inte livet lättare för det, eftersom jag just nu sitter och plågar mig igenom fyra kapitel av företagsekonomi. It's killing me... brutal!


Har en helvetes massa skumma drömmar nu för tiden också. Här om natten drömde jag att Blackie Lawless stod på scen och skrek Blääääckie Lååååwless och kastade flingor på publiken eftersom han hade slut på kött. W.A.S.P hade för övrigt bytt namn till W.A.G.P (we are gods people) också, pga att Blackie blivit så jävla kristen. Somliga påstår ju att W.A.S.P står för we are satans people. Men jag vet inte, bandet har inte sagt vad namnet betyder så vitt jag vet.

Nattens dröm lär man nog dock inte förstå om man inte har läst Heroin Diaries. Vette fan hur den började egentligen, men helt plötsligt var jag inlåst i Nikki Sixx knark-garderob någon gång 1987. Så jävla vidrigt var det där inne, blod stänk och klösmärken på väggarna och stanken där inne var fan den värsta. Längst in i ett hörn låg det en mycket fläckig kudde som var ofräsch och oskön, och i ett annat hörn låg det massa brända skedar. Efter ett tag fick jag panik och ville komma ut, så jag bankade på dörren men ingen öppnade. Så där satt jag - inlåst i ett dygn. Och det enda jag hade att äta var kaffesump som jag av någon anledning hade i fickan. En bit in på dygn två så fick jag plötsligt upp dörren och kom ut i Nikkis hus. Det första jag såg var Slash som låg helt däckad på soffan med en flaska Jack i famnen och det andra jag fick syn på var Nikki som satt i fåtöljen bredvid och runkade....


Dagens låt: Wig wam bam - Sweet

Split your fucking lip

Good news:
Hardcore Superstar har signering på Rockhouse (i Göteborg) den 29 november klockan 18.00. Och jag befinner mig självklart där vid denna tidpunkt. Men tre dagar innan dess ska jag redan ha lagt vantarna på det nya albumet. Tror inte någon kan gå miste om hur mycker jag längtar efter nya plattan, så mycket som jag tjötar.

Ni missar väl inte Skavlan ikväll kl 21? Slash gästar, värt att se!

Scorpions, Helloween and Hardcore Superstar

Är fortfarande trött som ett as och har inget vettigt för mig. Har inte bloggat på en vecka så nu jävlar....

Idag har jag roat mig med att lyssna lyssna på Scorpions platta Crazy World från 1990. En skiva som jag inte har lyssnat på på väldigt länge. Denna plattan är fullkomligt lysande från första till sista spåret. Finns inte ett enda låt på denna skiva som inte är bra. Jag skulle nog påstå att den inte är långt ifrån en solklar femma på en femgradig skala. Förutom de lite mer omtalade låtarna på skivan, så som Send me an Angel och Wind of Change så måste jag nog nämna Money and fame som en favorit. En fullträff rakt igenom. Spotify

Och när jag nu ändå snackar om tyska Scorpions gamla platta så måste jag ju nästan gå in på tyska Helloweens nya. Har inte hunnit lyssna på den ännu eftersom den släpptes när jag var borta. Några få spår har jag dock som hastigast hört och att döma utifrån dem så uppfyller dem mina förväntningar från Helloween. Ni som har lyssnat igenom skivan får gärna dela med er av era tankar kring den. Spotify

Glider smidigt över till de goa gubbarna från Göteborg. Hardcore Superstars nya platta, Split your lip, släpps den 26 november och går att förhandsboka redan nu för att få ett signerat exemplar. Singeln Moonshine gick ju rakt in i hjärtat på mig så jag kan inte förvänta mig annat än ett riktigt kick ass album från dem. Hörde ju även lite nytt material på deras konsert i somras, och jag kan verkligen inte klaga.

RSS 2.0